Bredbånd 2.0

Bredbånd 2.0

KRONIKK: Utviklingen av kunnskapssamfunnet gjør at det blir mer og mer påkrevd med en nasjonal bredbåndsambisjon.

Norsk Telecom mener vi ikke trenger bredbånd med fiberhastighet i Norge. Det er som om Vegdirektoratet på 60-tallet skulle sagt at veiene var ferdig utbygd til evig tid.

Status i Norge er følgende: Regjeringen har ikke fastsatt konkrete mål for utbyggingen av høykapasitets bredbånd, utover følgende formulering i Soria Moria II:

"Regjeringen vil fortsette arbeidet for å tilrettelegge for bredbånd med tilstrekkelig kapasitet til å møte fremtidige behov innen skole, helse, næringsliv og husholdninger i hele landet."

Det pågår for tiden et arbeid knyttet til en såkalt Digital Agenda i regi av Fornyingsdepartementet, men det er uklart om dette arbeidet vil munne ut i en konkretisering av kapasitetsmål med tilhørende handlingsplan og finansieringsordning.

Ikt-Norge mener at vi nå må sette oss nye mål for bredbåndsutbyggingen i Norge. Vi blir gode på det vi blir målt på, og målsettingen hører helt naturlig hjemme i den Digitale agendaen som er på trappene. Våre naboland har gjort det. I Sverige er målet 100 Mbit/s til minst 90 prosent av alle husstander og bedrifter innen 2020 og minst 40 prosent innen 2015. I Finland har de lovfestet 100 Mbit/s maks to kilometer fra alle husstander innen 2015. Danmark 100 Mbit/s til alle husstander og bedrifter innen 2020. Den svenske regjeringen skriver følgende:

"Strategin lanseras för att långsiktigt säkra bredband i världsklass i hela landet. Det behövs för att klara Sveriges konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. Och för att behovet av bredband för att kunna driva företag, bo och verka i hela landet hela tiden ökar.

Sverige var tidigt ute med en bredbandspolitik. Men den stödpolitik som hittills funnits har tjänat ut och det krävs nu en ny bredbandspolitik med en tydlig politisk ambition som kan stödja marknadsutvecklingen. Genom bredbandsstrategin fortsätter regeringen arbetet med att förbättra konkurrensen och förutsättningarna för marknadens aktörer. En ledstjärna för arbetet har hela tiden varit Sveriges position som IT-nation; Sverige är och ska förbli en ledande IT-nation."

Bra kommunikationer är avgörande för förmågan att möta de framtida utmaningarna kring klimat och miljö, sysselsättning, regional tillväxt och utveckling i hela vårt land. Ett väl fungerande transportsystem och en god IT-infrastruktur är en förutsättning för hållbar tillväxt i alla delar av landet. Det är också en viktig del i regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder."

Skal vi ikke gjøre dette i Norge? Skal vi la utviklingen stoppe med ADSL? Hvordan skal vi sikre at markedet vil bygge ut mest mulig i Norge når det gjelder høyhastighetsbredbånd?

Ikt-Norge er opptatt av at hindre for utbygging må fjernes raskest mulig. Da er forskrift om graving i veigrunn §32 den første hindringen som må fjernes. Mangel på en nasjonal forskrift har ført til at fiberutbyggingen har stoppet helt eller delvis opp i mange kommuner. Dette gjelder blant annet Drammen, Skedsmo, Trondheim og Lørenskog. Her krever kommunene en gravedybde på 80-120 centimeter, som betyr at store deler av veien må graves ut og fylles med ny masse samt asfalteres på nytt. Mangel på et nasjonalt regelverk gjør at det offentlige blir sin egen fiende når det gjelder bredbåndsutbygging. Saken har ligget to år i Samferdselsdepartementet. Graving utgjør 70-80 prosent av kostnadene ved fremføring av bredbånd. Dersom det overlates til den enkelte tekniske etat i kommunene å fastsette graveregler, kan det få store negative konsekvenser for utbyggingen av neste generasjons bredbåndsnett i store deler av landet.

Ulike kommunale gravekrav gir grobunn for digitale klasseskiller. Det er helt maktpåliggende å få en fornuftig gravepolitikk på plass så raskt som mulig. Når vi sier at staten blir sin egen fiende ved at forskriftsarbeidet går så sent, så skyldes det at markedet ikke bygger ut på grunn av offentlig sommel, og da blir regninga liggende igjen hos det offentlige til slutt.

Påstanden til Norsk Telecom om at det ikke er fornuftig å bygge bredbånd med høye hastigheter til er relativt absurd. ADSL er for mange raskt nok, for all del, og det er sikkert enda mer å hente ut av kobbernettet. Men utfordringen er at det blir stadig flere samtidige brukere som sender stadig flere Mbit/s. Ingen kunne drømme om at vi bare for få år siden skulle sende så store datamengder over nettet - og de øker enormt.

Derfor må vi nå sette oss en nasjonal ambisjon om at vi også skal være i første rekke når det gjelder bredbånd. Alle i hele Norge må få samme mulighet, og utviklingen av kunnskapssamfunnet gjør at det blir mer og mer påkrevd med en nasjonal bredbåndsambisjon. Våre naboer har allerede satt seg slike ambisjoner og det er selvsagt ikke uten grunn. Infrastruktur bygges ikke ut i fra en enkelt applikasjon, men ut i fra et fremtidig behov. Derfor krever Ikt-Norge en klar politisk målsetting når det gjelder bredbåndshastighet og utbyggingsplaner i Norge.